Streckkodsinformation

AdobeStock_290429871.jpeg

Ett enklare liv.
Bakom dessa fantastiska streck stod en man som hette John T Kermode. 1934 sitter mr Kermode i sitt laboratorium på Cleveland Gas and Electric Company och frågar sig själv om det inte är möjligt att på något vis automatisera sorteringen av utgående fakturor. Och visst visar det sig vara möjligt med streck.
Mr Kermodes ursprungsidé byggde på att han lät ett streck stå för siffran ett, två streck för siffran två och så vidare. Som avläsare byggde han en magnetisk spole som kunde scanna strecken och tomrummen.
Streckkoden eller symbolen som den också kallas, har kraftigt förfinats sedan dess. I dag är de optiska avläsarna mycket avancerade och streckkkodssymbologierna har utvecklats till komplexa en eller tvådimensionella kodsystem.

Randig revolution
Fram till 90-talet var streckkoden främst förknippad med dagligvaruhandeln men idag finns det inte någon bransch som metoden gått obemärkt förbi.
Streckkoden handlar om, att automatiskt identifiera, att samla in data, öka produktionen, förbättra kvaliteten, kommunicera snabbare och mer korrekt, minska fel, reducera kostnader, höja vinsten och över huvud taget förenkla våra liv.
Så ägna John T Kermode, en sann vardagshjälte, en tanke när du står där i självscanningskassan på snabbköpet och scannar dina varor.

Streckkoder är den vanligaste formen av AUTO-ID

Ett antal parallella mörka och ljusa streck eller punkter som arrangeras enligt ett bestämt system. Det finns 3 olika typer av kodsymboler, endimensionella eller flerradiga (stackade 2-D koder) samt tvådimensionella (äkta 2-D kod, matriskod).

AdobeStock_115507291.jpeg

Hur fungerar det?

 

Streckkoden är en kodsymbol för optisk läsning
Ett antal streckkodstyper har tagits fram för olika ändamål. En streckkod kan vara alfanumerisk eller enbart numerisk. Streckkoden kan tryckas på etiketter, på wellpapp, papper, plast eller metall. Streckkoden kan också, beroende på läsutrustning, streckkodstyp och storlek, läsas från direktkontakt till upp till dryga 10m avstånd.
En ljus yta återreflekterar mycket av det ljus som riktas mot den medan en mörk yta absorberar det mesta av ljuset. Skillnaden kallas kontrast.
Genom att placera mörka streck och ljusa mellanrum sida vid sida och sedan låta en ljusstråle svepa över koden, kan man få en information som motsvarar streckens och mellanrummens bredd. Informationen, som omvandlas från en ljussignal till en elektrisk signal av en fotomottagare kan sedan tolkas av en avkodare. Numera använder man även digital kameror anpassade med inbyggda avkodare.

Vilken streckkodstyp?
Streckkodssymbolen består alltså av ett antal ljusa och mörka kodelement.

Det finns olika typer av streckkodsstandarder och de är utvecklade för specifika krav inom olika typer av industri. Varje standard dikterar max antal tecken som kan användas, samt vilken typ av data som är representerad. Det betyder att antalet tecken samt vilken typ av information som skall finnas i koden avgör vilken streckkodstyp som kan användas. Vid val av streckkodstyp bör man ta hänsyn till faktorer som vilken streckkodstyp leverantörer och kunder använder, vilken typ av streckkodsläsare som skall användas, hur stort utrymme streckkoden får ta m.m.

Läs mera om vad som påverkar koden.

AdobeStock_158316934.jpeg

Streckkodsstandarder och symbologier

Här följer ett antal exempel på olika streckkodsstandarder eller symbologier:

 

EAN-13 / GS1-13 (numerisk kod) Licenspliktig.

EAN-13 är den mest använda koden i EAN familjen. Den består av 13 siffror och är avsedd för konsumentvaror, lokaliseringsnummer inom elektronisk handel m.m.

Läs mera om EAN-13.

 

UPC-A (numerisk kod) Licenspliktig.

Den amerikanska versionen av EAN-13. Består av 12 siffror (eller 13 siffror med en nolla först).

Läs mera om UPC-A.

 

EAN-8 och UPC-E (numeriska koder) Licenspliktig.

Är korta varianter på EAN-13 och UPC-E och kan bara användas vid mycket speciella situationer där EAN-13 eller UPC-A inte får plats på förpackningen.

Läs mera om EAN-8 och UPC-E.

 

Code 128 (alfanumerisk kod).

En vanligt förekommande endimensionell kod med en algoritm som gör streckkoden kortare än många andra 1-D streckkoder.

Läs mera om Code128.

 

EAN-128 / GS1-128 (alfanumerisk kod).

En variant av Code 128. Koden byggs upp av fördefinierade fält som identifieras med hjälp av standardiserade AI:s (Applikations Identifierare). Används ofta på transportetiketter eller som ytteremballagemärkning.

Läs mera om GS1-128.

AdobeStock_187919000.jpeg

Code 39 (alfanumerisk kod).

Historisk en vanlig streckkodstyp inom industrin.  Kan innehålla versaler A-Z och siffror 0-9 samt $, /,+ och %.  Koden rekommenderas ej vid långa teckenserier.

Läs mera om Code39.

 

Code 93 (alfanumerisk kod).

Denna kod utvecklades för att komplettera Code 39. Den inkluderar alla 128 tecknen i ASCII data set. Hanterar streckkoden på ett mer platseffektivt sätt än Code 39. Code 93 fodrar 2 kontrollsiffror.

 

Interleaved 2 of 5 (numerisk kod).

Även kallad Int2/5 eller ITF. En av de tidiga "de facto" standarderna, men rekommenderas inte att användas p.g.a. att det är möjligt att läsa delar av koden.

Läs mera om Int2of5.

 

EAN-14 (numerisk kod).

Även kallad IFT-14 eller DUN-14

Kod för märkning av ytterförpackningar, kodens uppbyggnad gör att den lättare kan användas för att tryckas direkt på grövre material, som till exempel kartong.

Läs mera om EAN14.

 

Codabar (numerisk kod).

En tidig streckkod som används först och främst inom fotoindustrin samt läkemedelsindustrin. Start- och stopptecken är A, B, C eller D. Mellan dessa tecken finns numeriska tecken.

 AdobeStock_271969007.jpeg

PFD 417 (2-d kod, staplad).

En tvådimensionell kod som är läsbar med streckkodsläsare som har en laser eller linjär imager. Beroende på inställningar kan koden läsas även om hälften av streckkoden saknas.

Läs mera om PDF417.

 

Aztec (2-D, matrix).

Streckkoden bygger på ett fyrkantigt rutnät med ett "bulls-eye" mönster i mitten för att lokalisera koden. Koden kan hantera upp till 1914 bytes av data.

Koden använda bland annat av flygbolagen (IATA) på elektroniska boarding kort.

 

DataMatrix (2-D, matrix)

Koden kan vara fyrkantig eller rektangulär. Det som kännetecknar koden är de mörka strecken (L-mönstret) till vänster och i underkant av koden, som används för att avgöra rotation, storlek och format på koden.

Läs mera om DataMatrix.

 

QR Code (2-D, matrix)

Koden utvecklades som en snabb maskinläsbar kod för att spåra komponenter i biltillverkningsindustrin, har på senare tiden även blivit populär i många kommersiella verksamheter. 

Läs mera om QR koder.

 

MaxiCode (2-D, matrix)

Koden består inte av streckkoder utan av punkter organiserade i ett hexagonalt rutmönster.

Koden används bland annat av UPS på deras adresslappar.

AdobeStock_199891626.jpeg

 

RFID information

Radiofrekvensvågor för att automatiskt identifiera objekt

125kHz / 13.56MHz / 865-868MHz / 2.45GHz

 

AdobeStock_184393823.jpeg

 

Vad är RFID?
Radiofrekvens identifiering, eller RFID, är en allmän term för tekniker som utnyttjar radiofrekvensvågor för att automatisk identifiera objekt.
RFID består av ett microchip utrustat med en antenn. Detta chip innehåller ett serienummer (EPC-kod) som kan identifiera ett objekt, samt övrig kritisk information som t.ex tillstånd. När denna antenn kommunicerar med en läsare överförs koden till internet eller företagets databas där objektinformationen ligger lagrad.

Vad är för skillnad på låg-, hög- och ultra- höga frekvenser?
RFID systemen använder många olika frekvenser, men de vanligaste är låg- 125kHz, hög- 13.56MHz och UHF 865-868MHz samt microvågor 2.45GHz. Radiovågorna reagerar på olika sätt på olika frekvenser, därför är det viktigt att välja rätt frekvens för sin speciella applikation i dess unika miljö.

Är RFID bättre än streckkoder?
RFID är inte nödvändigtvis bättre utan kan utnyttjas för andra syften och i andra typer av applikationer än streckkoder. Den största skillnaden är att streckkoder kräver fri sikt, vilket idag innebär manuell scanning av varje objekt, medan RFID-läsaren automatiskt scannar alla taggar inom en viss radie.
Dessutom kan streckkoder skadas vilket gör RFID-taggarna ytterst användbara i tuffare miljöer. Smarta RFID applikationer kan även skapa intelligenta system som fungerar utan mänsklig involvering.


Vad är EPC?
Istället för att refera till en produktklass, som t.ex UPC (Universal product code) och streckkoder, så kan EPC (Electronic Product Code) referera till varje instans av ett objekt. EPC, som består av 96 bitar, kan därför unikt identifiera varje produkt, till skillnad från streckkoder som endast identifierar licensägare och objektklass.


Standards för RFID EPCglobal
I kedjan från objekt till databas finns många länkar.

  • UID ska lagras i en tagg
  • Objekt ska ha en unik identitet (UID)
  • taggen ska ha vissa egenskaper
  • taggen ska kunna prata med en läsare (och/eller skrivare)
  • läsaren ska kopplas till en kontrollenhet, som ska begripa vad sägs
  • kontrollenheten ska meddela bakomliggande systemet

Samtliga punkter är kandidater för standardisering. Vissa är kritiska, andra bara önskvärda.

AdobeStock_396131851.jpg

ZEBRAS BÄSTA TIPS FÖR MAXIMAL FRAMGÅNG MED RFID

Nu när EPCglobal har godkänt det nya Klass 1 Generation 2 (Gen 2) RFID-protokollet kan fler företag införa RFID-system för att effektivisera sin distribution och lagerhantering. Zebra Technologies som är världsledande på utskriftslösningar till företag och med tio års erfarenhet av RFID, ger här sina tio bästa tips till företag på hur de ska optimera sina utskrifter av RFID-etiketter.

 

1. Välj rätt sorts taggar till din skrivare/kodare - Att matcha taggen och etiketterna med både skrivare och användningsområde är avgörande för en lyckad RFID-lösning. Överföringshastigheten av data, minne, utformning av antenn och möjlighet att skriva på etiketten är faktorer som måste utvärderas för att kunna vara säker på att taggen gör det den ska. Dessutom kan skilda tillverkare av taggar tolka specifikationer på olika sätt, eller göra egna tillägg med både nödvändiga eller ovidkommande funktioner. Be din leverantör rekommendera de taggar som fungerar bäst med deras föreslagna skrivare/kodare.

 

2. Testa ett litet parti av RFID-etiketter innan köp av stor volym - Det är viktigt att din etikettkonverterare får specifikationer för placeringen av transpondern innan tillverkningen av de smarta etiketterna påbörjas. Testa en mindre mängd noggrant för att säkerställa att etiketterna möter dina krav - innan du lägger en stor order.

 

3. Förvara RFID-etiketterna i rätt temperatur - RFID-etiketter kan lagras i temperaturer på mellan 15.5°C och 85°C. Exponering av elektrostatiska urladdningar kan påverka taggens prestanda och för att minimera risken kan man i miljöer med låg fuktighet använda antistatiska mattor eller kläder.

 

4. Utbildning viktigt för framgångsrika utskrifter - Genom att utbilda personalen i de optimala inställningarna för skrivaren/kodaren och dess funktioner så minimeras risken för felaktigheter.

 

5. Kalibrering av skrivaren/kodaren säkerställer korrekta taggar - Det är viktigt att skrivaren/kodaren har de korrekta måtten på avståndet mellan taggarna innan den kodar de smarta etiketterna. Varje gång skrivaren laddas med en ny omgång etiketter ska den kalibreras om det inte är så att skrivaren är programmerad till att använda just dessa etiketter. Skrivare/kodare med en funktion för automatisk kalibrering förenklar proceduren.

 

6. Undvik etiketter som innehåller folie eller metall - Eftersom metall reflekterar radiovågor och därmed hindrar RFID-signaler ska det undvikas i största möjliga mån. Etiketter som innehåller folie eller metallbläck kan förhindra en lyckad kodning och kraftigt minska räckvidden för avläsning.

 

7. Se upp för vätskor - Vatten och andra vätskor kan absorbera RFID-signaler och därmed begränsa räckvidden eller helt förhindra taggen från att läsas. Vissa sorters självhäftande etiketter absorberar fukt från omgivningen och kan därmed orsaka problem.

8. Separera RFID-utrustningen - Det kan uppstå störningar om RFID-utrustning placeras för nära varandra. Det är viktigt att ha tillräckligt med utrymme mellan skrivaren/kodaren och andra RFID-produkter som delar samma frekvens, till exempel antenner, läsare, WLAN eller till och med andra skrivare/kodare.


9. Använd mjukvara som larmar om problem - Optimalt så ska kodning och utskrifter fungera utan problem, men tyvärr händer det att skrivaren/kodaren inte kodar vid första försöket. Genom att ha en tålig skrivare och en programvara som larmar direkt vid problem minskar risken att mindre störningar orsakar allvarliga konsekvenser.

 

10. Placera de smarta etiketterna på bästa möjliga plats - I en helt automatiserad process är placeringen av etiketten mycket viktig för att garantera att de etiketterade emballagen avläses korrekt. Placeringen av etiketten avgörs av ett flertal faktorer, som till exempel placeringen av läsaren. Genomför tester med existerande läsare för att hitta bästa möjliga ställe att placera etiketten på.

 

 

 

 

 

Andra intressanta länkar:

 

Tips och råd om streckkoder.

Streckkodsguide för ytterförpackning.

UCC/EAN Application Identifiers.